muminporr

Varför ska jag prata med er för? Ni förstår ändå inte och det finns ingenting jag kan göra. Dom jag vill prata med kan jag inte ens prata med för jag vågar inte, vet inte hur jag ska säga, är rädd. När jag mår såhär då vill jag nästan inte leva. Och jag vet att ni inte bryr er egentligen, det märker man ju på vad ni gör. Alla ska alltid leka att dom bryr sig om mig men när jag tänker efter så märks det ju tydligen att dom flesta iaf inte gör det. För er jag är ingen, är bara ett objekt, ni tror inte jag har känslor. Sviker hela tiden, ljuger massor. Det gör ni alla. Jag säger inte att jag är perfekt, det är jag verkligen inte. Har gjort massor av saker jag ångrat, speciellt den sista tiden. Massor av saker som varit dumma beslut, dumma val. Men jag försöker bättra mig, det gör jag verkligen. Men sen blir jag inte själv så mycket bättre av allt ni gör mot mig hela tiden. Jag försöker vara lycklig, livet är för kort för att inte levas, men det går inte, inte när det är såhär. Just nu finns det nog ingen jag känner att jag kan lita på till 100 %, har ingen jag verkligen kan prata allvar med och någon som alltid finns där. Känner att jag inte heller finns där hela tiden, men jag försöker verkligen, jag vill. Märker också att ni inte precis vill berätta saker för mig och då tar jag det som att jag ska hålla mig undan. Vet inte vad jag ska skriva mer, är så svårt att förklara vad jag verkligen känner, och det är ju ingen idé egentligen, för det är ju ingen som förstår..